Tidigare utställningar

Covid-19-pandemin – 26 maj 2023 – 11 okt 2024

I början av 2020 drabbades vi av en pandemi som spreds över världens länder. Från de första rapporteringarna om en ny form av coronavirus till idag har vi upplevt en omvälvande tid. Det är den mest omfattande pandemin på över hundra år. Utställningen är en tillbakablick, vad var det vi var med om?

Covid-19- pandemin i text och bild

The Covid19-pandemic, text and images

An Ordinary Boy – 17 oktober – 7 november 2017

Vad ser du när du blickar in i en spegel? Troligen är det du själv som tittar tillbaka på dig. Men vad gör du när din spegelbild inte stämmer överens med den du är?

Under två decennier levde André Olofsson i en gestalt som inte var hans egen. En dag stod sanningen klar för honom: den enda möjligheten för att orka leva vidare, var att korrigera det som var fel – hans kropp. Fotografen Ciprian Gorga och journalisten Kristin Helgesson Svenske har följt André Olofsson i vardagslivet med kompisarna, på besök hemma hos föräldrarna, vid möten med psykologer, sociologer, logopeder och läkare samt vid hans operationer. Resultatet blev en bok, en film och en utställning. An Ordinary Boy är berättelsen om Andrés liv före och efter operationen.

Att vara transsexuell handlar inte om sexualitet. En transsexuell person kan vara homo- hetero eller bisexuell. Transsexualism - eller könsdysfori, som kanske är ett bättre ord - handlar om ens identitet, hur en upplever sig själv och sin kropp. En del brukar beskriva det som att de fötts in i fel kropp. Andra upplever det som att de inte har något emot sin kropp, men att de inte trivs i sin roll som ”kvinna” eller ”man”, att de känner sig som något annat, något utanför dessa roller.

Ansökningarna om att få utredas för könsbekräftande behandling har ökat starkt de senaste åren. Varför vet man inte riktigt, men en del experter på området tror att det har att göra med den spridning frågan fått på nätet, att fler nås av information och stöd. Transsexuella har också blivit alltmer synliga i offentligheten. Det gör att det finns förebilder att känna igen sig i och hämta styrka ifrån.

Det genomförs årligen ca 50 könskorrigeringar i Sverige. Den som ansöker om könskorrigering får gå igenom en utredningsprocess med psykologer, kuratorer och läkare för att få en diagnos. Den processen tar ca 3–4 år.

Mer om transsexualism hittar du på: http://www.transformering.se/

Mer om diagnosen könsdysfori hittar du på: https://www.rfsl.se/hbtq-fakta/faq-koensdysfori-som-diagnos/

I rapporten Mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen ”Jag ska inte behöva outa mig själv varje gång jag har ett samtal” utreds hur lhbtq-personer blir bemötta. Många av deltagarna i studien hade erfarenheter av positivt bemötande, något fler av negativt bemötande och nästan hälften av enkätens deltagare hade aldrig varit öppna i möte med Västra Götalandsregionens verksamheter.

Vem är Hen?  - 7 juni – 29 september 2017

Möt sju personer som benämner sig själva som hen. Utställningen är en samtidsetnologisk utställning som bygger på intervjuer och fotografisk dokumentation av personer som föredrar hen som personligt pronomen.

En utställning gjord av Norrtälje museum i samarbete med Genusfotografen Tomas Gunnarsson, RFSL Roslagen och Daniel Wojahn, språkforskare vid Uppsala universitet/Södertörns högskola.

Ut ur bilden, in i rummet - 24 mars 2015 - 16 december 2016

Museets samlingar består av fragment, rester av tid som har passerat. I fotografiet kapslas ögonblicket in. Genom att kombinera föremål och fotografi ville vi skapa en känsla av att historien träder ut ur bilden, in i rummet.

Allt förflyktigas. Så är det med vår egen vanliga dag på jobbet, i skolan, hemma och på bussen. Vad som blir kvar och vad det kommer betyda för generationer efter oss vet vi inte. Blir det en stekpanna, telefon, skrivbordsstol eller en bussbiljett?

Föremålen som i museets magasin hålls med vita bomullsvantar, eller som du ser i en utställningsmonter, var med, fanns före oss. Fotografiet och kanske särskilt det där människor har fångats på bilden kan skapa en specifik känsla av närhet, kontakt med historien.

Vi kan inte gå in i fotografiet, men om vi låter ett föremål träda ut ur bilden kanske det når dig som en länk mellan en plats som inte längre finns och den plats där du är idag.

Utställningen gav en inblick i vad ett museum gör; vilka föremål som samlas och vårdas, vad som väljs ut att visas upp och varför. Utställningen producerades av Medicinhistoriska museet och åtföljdes av en bok med arkivfoton, föremålsfoton av föremålskonservator Thomas Gütebier och texter av museichef Lisa Sputnes Mouwitz.

Helt sjukt! 22 april–12 maj 2016

Helt sjukt! var en utställning där masterstudenter från Akademin Valand gjorde en intervention i samlingarna på Medicinhistoriska museet. Utställningen behandlade överlevnadskonst, mental hälsa, skönhetskirurgi, känslorepresentation, karantän och befolkningskontroll.

Utställningsprogrammet bjöd på guidade turer med konstnärerna, en serie föreläsningar med inbjudna talare, en performativ föreläsning och filmvisningar.

Konstnärerna som deltog i projektet var Andreas Westerberg, Gunèll Kulieva, Geraldine Juárez, Joel Danielsson, Karl Bergström and Ram Krishna Ranjan.

Tinget i sig - 14 mars 2013 - 29 augusti 2014

Medicinhistoriska museet samarbetade med nio konstnärer, författare och forskare i syfte att ge liv åt och skapa nya berättelser kring ett antal utvalda föremål.

Var och en av de medverkande fick välja ut ett föremål ur museets magasin att förhålla sig till. Alla verken samlades i en antologi med titeln "Tinget i sig". Boken fungerade som utställningskatalog för utställningen med samma namn, där de utvalda föremålen visades upp.

Deltagare i antologin:

Linda Spåman, konstnär, Maria Luostarinen, konstnär, Peter Eccher, konstnär, UKON, poet och psykoanalytiker, Niklas Mattsson, hjärnforskare, Patricia Lorenzoni, författare och forskare, Mattias Hagberg, författare, Kerstin Hamilton, fotograf och konstnär, Karl Palmås, docent och forskare.

Med kroppen som instrument - 28 maj 2013
En endagsutställning med konstfilm och butohdans.

Fyra filmare/konstnärer och en dansare visade sina verk, tre av dem gästade också museet för ett samtal om nya kroppar och gamla kroppsuppfattningar. Det curerade programmet belyste på olika sätt samhällets och (medicin)historiens förkärlek för att förminska, tämja och sjukförklara kvinnokroppen. Filmerna – och butohdansen som konstform – visar alternativa möjligheter: att som kvinna vägra krympa. I stället se kroppen som styrka, möjlighet och framtid bortom diagnoser. Att filma och dansa enligt Edith Södergran motto i det manifest för stärkt självkänsla hon skriver i förordet till diktsamlingen Septemberlyran 1918: ” Min självsäkerhet beror på att jag har upptäckt mina dimensioner. Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är.”

Under dagen visades verken No body (Saara Ekström), Four lessons in anatomy (Kaisu Koski), Hysteria shows (Berit Basten), Om jag vore (Joséphine Adams).

Med kroppen som instrument var ett samarbete mellan Medicinhistoriska museet, Akademin Valand och curator Maria Domellöf-Wik, artisten Frauke, butohdansare och koreograf och Nätverkstan, Göteborg stad.

Snilleblixtar och hårt arbete – 2012

Ibland kommer smarta idéer till en som en blixt från klar himmel. En riktig snilleblixt. En annan gång kan det vara många sömnlösa nätters malande kring det problem som man vill lösa. Ett riktigt hårt arbete.

En del av de berättelser vi skildrar inom medicinhistorien handlar om idéer som just kommit bara sådär från ingenstans, men om man tittar närmre är det ofta någon som har tänkt och funderat i flera år på hur problemet skulle kunna lösas.

Clas Alströmer – en man av sin tid
15 februari – 15 april 2011

Clas Alströmer var elev till Carl von Linné och den som såg till att det byggdes ett sjukhus för de pengar som handelsmannen Niclas Sahlgren testamenterat till välgörenhet – Sahlgrenska sjukhuset. Under en stor del av sitt liv led han av en oförklarlig sjukdom, som ingen av tidens läkare kunde bota.

Utställningen visades i samband med att Gudrun Nybergs biografi Clas Alströmer – vetenskapsman, mecenat, patient gavs ut vid Carlssons förlag.

May I cry now? - 8 maj - 30 maj 2010

Konstnärerna Maria Boij och Maria Luostarinen lånade in föremål från museet till en utställning på Konstepidemin.

Dräkten - 8 mars - 31 december 2010

Sjuksköterskans arbetskläder förändrades markant på 1960-talet. Från de strikta uniformerna till mer praktiska men också, i mångas ögon, anonyma kläder. Förr visade varje liten detalj i uniformen vilken skola du hade fått din utbildning på, om du var färdig med studierna, om det var helg eller vardag och för vissa också om du var gift eller ogift. Varje litet veck i mössan och hakbandet, kjolens längd hade en betydelse.

I utställningen DRÄKTEN gav vi en inblick i några av de riter och traditioner som var kopplade till äldre tiders sjuksköterskekläder. Mycket har bidragit till utformningen av den nya tidens kläder. Förändringar i samhället, hygienkrav, mode och synen på sjuksköterskeyrket är några exempel.

Glasburkarna från Ryssland - april 2009 - 19 feb 2010

År 1921 reste göteborgsläkaren Anders Wassén (1890-1951) till Samara-distriktet i södra Ryssland som medicinsk ledare för en svensk Röda Kors-expedition. Befolkningen i Samara led av svår svält och hjälpsändningar med mat och förnödenheter kom från många olika länder. Efter doktor Wasséns död åtskilliga år senare hittades flera burkar på hans laboratorium i Göteborg. Burkar med gräs, bark, trä, lera, ben och bitar av läder. Det var prover av vad de svältande ätit i brist på riktig mat. I utställningen visades burkarna samt fotografier tagna i Samara av doktor Wassén.

Kulvertutställning - 12 december 2008 - 23 augusti 2009
på Sahlgrenska sjukhuset.

Museet visade en utställning i kulvertplan på Sahlgrenska sjukhuset. På skärmarna fanns porträtt av läkare med stor vikt i medicinhistorien och posters med några av museets mest intressanta föremål.

Till nöje och nytta - 14 april 2008 - 27 februari 2009

Spel och lek är något som alltid har varit till nöje både för barn och vuxna. Inom medicin och sjukvård också till nytta som redskap för undersökningar och behandlingar. Kuberna på bilden har använts för att mäta barns och ungdomars intelligens.

Linnéporträtt - öppnade 16 april 2007

Carl von Linné lät sig ofta avporträtteras. Med anledning av 300-årsjubiléet av hans födelse visade museet Linnéporträtt. De har samlats av göteborgsapotekaren Axel Liljedahl som bland annat var en hängiven botanist och beundrare av Linné.

En bra början - öppnade 11 april 2006

Om när norska medicinare blev färdiga läkare i Göteborg efter kriget.

Formfulländat - öppnade 18 april 2005

Under Designåret presenterade vi föremål ur våra samlingar i en specialutställning. Föremål som är formfulländade genom sin anpassning till praktisk användning och teoretisk kunskap.

Tillbakablickar - öppnade 15 mars 2005

En retrospektiv utställning om Medicinhistoriska Museet i Göteborg.

Den lycklige nudisten - öppnade 10 maj 2004

Om hälsovänner och livsnjutare i medicinhistorien.

Fraenckels flygplan i medicinhistorien på Aeroseum

På upplevelsecentret Aeroseum kan du se en miniutställning om Gösta Fraenckel, hans flygplan och dom så kallade kikhosteflygningarna som ägde rum på 1940- och 50-talet. Utställningen är ett samarbete mellan Aeroseum och Medicinhistoriska museet.

Flygplanet ingår i de så kallade Arlandasamlingarna och har transporterats till Aeroseum och återmonteras av entusiasterna i Göteborgs Veteranflygsällskap inför denna utställning.

Läs artikel om utställningen i Göteborgs stads nyhetstidning "Vårt Göteborg"

Flygare Fraenckel lindrade kikhosta på hög höjd » Vårt Göteborg (vartgoteborg.se)