Göteborgs barnsjukhus

I mitten av 1800-talet öppnar Göteborgs första barnsjukhus. Sjukhuset har funnits på flera olika platser. I dag är Drottning Silvias barnsjukhus Sveriges största barnsjukhus och tar emot patienter från hela Nordan.

Drottning Silvias barnsjukhus. Fotograf: Paul Björkman.

Det första barnsjukhuset i Göteborg öppnade 1859 efter en gåva av David och Susan Mary Anne Carnegie. De hade förlorat sin åttaårige son David Douglas i en sjukdom och läst om Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus i Stockholm som grundats ett par år tidigare. Familjen Carnegie försökte först att donera pengarna till Sahlgrenska sjukhuset. Men då Sahlgrenska sjukhusets stadgar inte tillät barn yngre än 6 år gick donationen i stället till ett särskilt barnsjukhus i Göteborg.

Göteborgs barnsjukhus på Östra hamngatan. Byggnaden revs 1950. Ur Medicinhistoriska museets samlingar (public domain).

För att komma i gång hyrdes ett hus på Östra Hamngatan och sjukhuset kunde öppna den 24 november 1859. Barnsjukhusets första läkare hette Gustav Billström och hade tidigare arbetat som andreläkare på Sahlgrenska sjukhuset. Den första patient hette Eugenia Johansson, en femårig flicka som drabbats av malaria. Hon behandlades med kinin och skrevs ut som frisk efter två veckor.

Barnsjukhuset på Östra Hamngatan hade två våningar med personalbostäder på den nedre våningen och patiensalar på den övre. I patientsalarna fanns plats för tolv sängar. Men genom att låta flera barn dela säng gick det att ta emot fler patienter än så. På sjukhuset fanns även öppenmottagning (poliklinik) där föräldrar kunde få råd om sjukdomar och barnavård.

Barnsjukhuset i Haga 1866-1909. Ur Medicinhistoriska museets samlingar (public domain).

År 1866 flyttade sjukhuset till en ny byggnad i Östra Haga. Det nya sjukhuset hade bland annat en helt nyinredd operationssal. Mot slutet av 1800-talet ökade antalet operationer då antiseptika metoder infördes. De flesta av operationerna var relaterade till tuberkulos, men det gjordes även enstaka bukoperationer, brockoperationer och operationer av kluven gom (harläpp).  

Vid sekelskiftet 1900 började diskussionen behovet av ett nytt barnsjukhus.  Ett nytt barnsjukhus stod klart i Änggården 1909. På den här platsen kom Göteborgs barnsjukhus att ligga fram till 1973. Under tiden som sjukhuset låg i Änggården utökades både antalet personal och vårdplatser. 

Barnsjukhuset i Änggården år 1923. Ur Medicinhistoriska museets samlingar (public domain).


De 124 sängplatserna som fanns när det nya sjukhuset öppnade hade i stort sett fördubblats till 240 sängplatser 1921. Antalet intagna patienter ökade och även antalet utförda operationer och besök till poliklinikerna (öppenvården). På sjukhuset fanns patientsalar, operationssalar, kök, laboratorium, isoleringsavdelning och personalbostäder för läkare, sjuksköterskor, vaktmästare, maskinister med mera. De olika husen var sammanbundna med långa korridorer.

Den långa korridoren på Göteborgs barnsjukhus. 1940-tal. Ur Medicinhistoriska museets samlingar (public domain).

I mitten av 1900-talet utvecklas barnsjukvården snabbt. Framsteg inom bland annat röntgen, narkos, respiratorvård och vätskebehandling betydde mycket för bland annat intensivvård och barnkardiologi.

Röntgenbilder togs redan under tidigt 1900-tal. Och undersökningar ökade snabbt under tidigt 1900-tal, främst i form av skelettröntgen. Röntgen blev en självständig avdelning 1949. Under 1940-talet kommer de första narkosläkartjänsterna vilket möjliggjorde alternativ till narkos med eter på öppen mask som varit en standardmetod sedan mitten av 1800-talet.

Den snabba medicintekniska utvecklingen med under 1940- och 1950-talet med bland annat utveckling av respirator-vård ledde till att de första intensivvårdsavdelningarna kunde öppnas. 1955 öppnar Göteborg barnsjukhus världens första intensivvårdsavdelning för barn. 

Barnklinikerna Östra sjukhuset. 1970-tal. Fotograf: Anna-Karin Larsson. Ur Medicinhistoriska museets samlingar (CC BY)

Så småningom blev barnsjukhuset i Änggården slitet, omodernt och för litet. Trots planer på att barnsjukvården skulle flytta till det nybyggda Östra sjukhuset gjordes omfattande ombyggnationer och renoveringar mellan åren 1968–1970.  Men behoven  av nya lokaler var fortfarande stora och 1973 flyttade barnsjukvården till Östra sjukhuset under namnet BKÖ – Barnklinikerna Östra sjukhuset.

1997 bildades Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) genom en sammanläggning av Sahlgrenska-, Östra-, Mölndals- , Högsbo sjukhus, samt Lillhagsparken. Nu samordnades all barnsjukvård på Östra sjukhuset. 1999 fick barnsjukhuset sitt nuvarande namn: Drottning Silvias barnsjukhus.
Drottning Silvias barnsjukhus  är Sveriges största barnsjukhus och tar emot patienter från hela Sverige och Norden. Här finns avancerad specialistvård samtidigt som sjukhuset tar emot barn från livets början till akuta och livräddande insatser.

Drottning Silvias barnsjukhus. Fotograf Paul Björkman.

I Medicinhistoriska museets samlingar finns ett stort antal historiska bilder från Göteborgs barnsjukhus. Många av dem finns tillgängliga på Wikimedia commons. Bilderna hittar du här.