Här finns skrifter kopplade till projekt och museets egenproducerade utställningar.
Ny bok om Sahlgrenska sjukhuset som mediesystem
Det femte Sahlgrenska som medicinskt mediesystem är en vetenskaplig monografi som ges ut nu i september vid Makadam förlag. Huvudförfattare är Mattias Bäckström, docent i idé- och lärdomshistoria och universitetslektor i kulturminnesförvaltning vid NTNU i Trondheim. Medicinhistoriska museets pedagog Robert Wallsson och museichef Lisa Sputnes Mouwitz är medförfattare.
I boken undersöks Sahlgrenska sjukhuset som mediesystem under tidsperioden 1933–1959. Denna period präglades av en stor utbyggnad av sjukhusstaden i Änggården och benämndes i sin samtid Det femte Sahlgrenska.
I museets samlingar finns ett omfattande material kring framväxten av Det femte Sahlgrenska. Boken kartlagger hur olika medier såsom film, foto, skipotikonserier, publikationer, ljudinspelningar användes i förvaltande, kliniska och museala verksamheter genom att följa tre yrkespersoner som var verksamma under denna tid: sjukhusdirektören och politikern Hugo Höglund, sjukhusets styresman och överläkare i kirurgi Sven Johansson och sjuksköterskan och museigrundaren Ingeborg Kastman.
Spår av epoken idag
Expansionen under Det femte Sahlgrenska hade stor betydelse för stadens och sjukhusets utveckling och har det än idag. Under perioden 1933–1959 genomgick Sahlgrenskatomten en omfattande förändringsprocess med ett stort antal nya byggnader. Flertalet av dessa står kvar än i dag. Byggprojekten och invigningar dokumenterades och på museet finns nu sjukhusdirektionens fotoarkiv och filmer. I samlingarna finns också Sven Johanssons film från 1930-talet som visar hans nya teknik för behandling av höftfrakturer. I boken redogörs för filmens innehåll och hur den användes som medel att sprida kunskap om den omvälvande innovationen.
De kliniska framstegen och förvaltande arbetet förmedlades ofta utifrån ett historiskt perspektiv. Sven Johansson traderade som läkare sin professions historia, och Hugo Höglund som hade ett stort historieintresse samverkade med museigrundaren Ingeborg Kastman. Museet växte fram under denna tid och år är det 75 år sedan Kastman antecknade att museet var färdigt, då på A-blockets vind på Sahlgrenska.
Fakta:
Den vetenskapliga monografin Det femte Sahlgrenska som medicinskt mediesystem. Mediebruk i den göteborgska sjukhusstadens förvaltande, kliniska och museala verksamheter 1933–1959 utkommer nu i september vid Makadam förlag.
Boken är resultatet av ett flerårigt forskningsarbete vid NTNU Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim och Medicinhistoriska museet i anslutning till forskningsprojektet Medierad medicin vid GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet.
Författarpresentation
Mattias Bäckström är huvudförfattare till boken. Han är docent, fil.dr i idé- och lärdomshistoria samt førsteamanuensis (motsvarande universitetslektor i Sverige) i kulturminnesförvaltning vid Institutt for historiske og klassiske studier vid NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim.
Robert Wallsson är medförfattare till boken. Han är museipedagog vid Medicinhistoriska museet i Göteborg. Sedan 2013 arbetar han som pedagog vid Medicinhistoriska museet och ansvarar för museets pedagogiska verksamhet.
Lisa Sputnes Mouwitz är medförfattare till boken. Hon är museichef vid Medicinhistoriska museet i Göteborg sedan 2009. I utställningar, projekt, publikationer och föredrag reflekterar hon kring och lyfter fram museisamlingens möjligheter och utmaningar ofta i relation till samtidskonsten och museiprofessionens specifika erfarenhet och praktik.
Filmens Göteborg
Boken "Filmens Göteborg" är ett resultat av ett forskningsprojekt där forskare från GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet samverkat med kulturarvsinstitutionerna Göteborgs stadsmuseum, Riksarkivet i Göteborg, Medicinhistoriska museet och Bohusläns museum.
Utgångspunkten är att film utgör ett unikt och till stora delar outnyttjat kulturarv och historiskt källmaterial. Boken gör inte anspråk på att berätta den definitiva historien om film i Göteborg under 1900-talet. Tvärtom visar projektets process och resultat varför en sådan bok ännu inte har kunnat skrivas.
Utifrån olika perspektiv, fält och kompetenser innehåller boken beskrivningar, fördjupningar och exempel från projektet. Därmed förmedlar den filmens roll i förståelse för lokal identitet, historia och kulturarv. Den kan också vara ett stöd för dig som planerar att gå in i ett liknande projekt med ömsesidigt givande samverkan mellan forskare, museer och arkiv.
Bland de filmhistoriska exempel som lyfts fram finns en filmdokumentation av bygget av Älvsborgsbron på 1960-talet, journalfilmer från 1900-talets första decennier, filmer som uppmärksammar Göteborgs betydelsefulla medicinhistoria och en dokumentär om Östra Nordstan före rivningarna på 1960-talet.
Projektet är ett nära samarbete mellan Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet, Göteborgs stadsmuseum, Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg, Medicinhistoriska museet och Bohusläns museum samt de nationella mediearkiven vid Kungliga biblioteket, Svenska Filminstitutet och Sveriges Television. Finansieras bland annat av Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond och deltagande parter. Medfinansiär till projektet är Holger och Thyra Lauritzens stiftelse för främjandet av filmhistorisk verksamhet.
Undertitel: Spår, erfarenheter och resultat från ett samverkande forskningsprojekt
Institution: Riksarkivet i Göteborg
Författare: Karl-Magnus Johansson (redaktör)
Förlagsort: Göteborg
Tryckår:2021
Antal sidor:312
Serie: Arkiv i Väst (28)
Anmärkning: Inbunden, danskt band
ISSN: 0283-4855
ISBN: 978-91-984657-9-2
Språk: Svenska
Utgiven av Riksarkivet i samarbete med GPS400
Boken (Art.nr: 5157) finns att köpa på Riksarkivets webbutik för 120 kr.
Mat är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv, även om man inte så ofta tänker på detta. Samtidigt är det ett arv under ständig förändring. Matarvet skapas i den tid vi befinner oss.
Matarv är en rik och tankeväckande volym om vad och hur vi ätit. De många bilderna berikar framställningen och stegrar aptiten. Som en extra krydda avslutas varje kapitel med ett recept.
Boken är producerad med stöd av Kulturarvsakademin (Heritage Academy) - ett samarbetsprojekt mellan olika kultur – och minnesinstitutioner, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen.
Medicinhistoriska museet deltar i publikationen med artikeln #sjukhusmat av Lisa Sputnes Mouwitz
För en inlagd patient är matstunden ett av de tillfällen som är mest lik det vanliga livet. En måltid kan ge tröst och trygghet i en utsatt situation. Matstunden är vid sidan av näringsintaget även en möjlighet till samvaro, glädje eller ett avbrott från vardagen. Det normala i att äta ett mål mat kan spegla allt från en ovälkommen sjukdomssituation till en välkommen första frukost tillsammans med ett nyfött barn. Intragramposter under hashtaggen #sjukhusmat illustrerar alla dessa perspektiv och visar vilka starka reaktioner sjukhusmat ger. Utifrån museets samlingar reflekterar Medicinhistoriska museet kring sjukhusmatens betydelse ur ett historiskt perspektiv och knyter an till samtiden.
Redaktör: Anita Synnestvedt & Monica Gustafsson
Förlag: Carlssons bokförlag
Utgivningsår: 2021
Antal sidor: 250
ISBN: 978 918 906 502 4
Boken finns att köpa på Carlssons förlag för 260 kr.
Medicinhistoriska museet bjöd in nio konstnärer och författare att välja ut varsitt objekt ur museets samlingar och förhålla sig till dem inom ramen av en antologi. Under våren 2013 släpptes boken Tinget i sig – en antologi där deltagarnas alster är publicerade. I anslutning till boksläppet öppnade utställningen Tinget i sig på museet där de utvalda föremålen visades och antologin fungerade som utställningskatalog.
Deltagare i antologin är Linda Spåman, konstnär, Maria Luostarinen, konstnär, Peter Eccher, konstnär, UKON, poet och psykoanalytiker, Niklas Mattsson, hjärnforskare, Patricia Lorenzoni, forskare och författare, Mattias Hagberg, författare, Kerstin Hamilton, fotograf och konstnär, Karl Palmås, forskare.
Författare: Peter Eccher, Mattias Hagberg, Kerstin Hamilton, Patricia Lorenzoni, Maria Luostarinen, Niklas Mattsson, Ulf Karl Olov Nilsson, Karl Palmås, Linda Spåman Formgivare: Anna Johansson Fotograf: Thomas Gütebier Redaktör: Lisa Mouwitz Förlag: Medicinhistoriska Museet Göteborg Bandtyp: Häftad Utgivningsår: 2013 Antal sidor: 80 ISBN: 9789198067002
Boken finns att köpa på museet för 150 kr.
Ut ur bilden, in i rummet
Att para ihop föremål och arkivmaterial – att försöka skapa och se ett sammanhang – är en av museets uppgifter som förvaltare och förmedlare av vår gemensamma historia.
Arbetet som sker bakom kulisserna på ett museum är ofta ett lustfyllt arbete där det är lätt att svepas med och låta sig drabbas av människoöden och händelser.
Fotografiet och kanske särskilt det där människor har fångats på bilden kan skapa en specifik känsla av närhet, kontakt med historien. Ibland som ett slag i magen, det kan hända att man blir andlös av insikten att den som nu tittar in i kameran var så levande när bilden togs, men nu är död. Men ändå bevarad i fotots ögonblick. Det kan kännas både kusligt och sorgligt.
Föremålen är det som skiljer oss museer från andra historiska samlingar. Mötet med föremålet skiljer sig från mötet med fotografiet. När föremål ska registreras görs en grundlig undersökning. Fler sinnen blir engagerade, som känsel, hörsel och luktsinne. Ja, luktsinnet kan utmanas. Bristande kunskaper i latin kan bidra till att man oförsiktigt öppnar en apoteksburk och lär sig att bävergäll luktar mycket illa.
Som museibesökare får du ofta nöja dig med att få titta på föremålen i sina montrar. Rör ej föremålen. För vi vill ju att de ska hålla, helst för evigt.
Föremålet är till skillnad från fotografiet inte en dokumentation, en avbildning av något. Föremålet är det autentiska. Föremålet som vi i museets magasin håller med vita bomullsvantar, eller du ser i utställningsmontern, var med, fanns före oss. Ibland är de nästan uppmanande: minns mig, hitta mitt sammanhang. Det är kanske en överdrift. För tingen kan väl inte tala?
Författare: Lisa Sputnes Mouwitz Formgivare: Anna Johansson, Lisa Sputnes Mouwitz Fotograf: Thomas Gütebier Förlag: Medicinhistoriska Museet Göteborg Bandtyp: Häftad Utgivningsår: 2015 Antal sidor: 44 ISBN: 9789198067019
