Blå rummet
Smuts, skit och sjukdom
Under 1800-talet förändras dödligheten i Sverige. Dödligheten i infektionssjukdomar minskar.Mer och bättre mat gör befolkningen friskare. Det nya smittkoppsvaccinet stoppar sjukdomens återkommande epidemier. Fler barn överlever och befolkningen ökar kraftigt. Andra förändringar går långsammare. Under 1800-talet drabbas Sverige av flera koleraepidemier. Fram till mitten av 1900-talet är tuberkulos ett stort problem med tiotusentals döda varje år. Åren 1918–1919 dör 35 000 svenskar i spanska sjukan. Epidemier av polio, tyfus, scharlakansfeber och andra smittsamma sjukdomar drabbar Göteborg varje år. Sjukdomar och dåliga levnadsvillkor leder till att samhället tar ett större ansvar för befolkningen. Det hårda livet i de industrialiserade städerna fångas även upp av stora folkrörelser som hanterar problem med hälsa, arbetsmiljö och rättigheter kopplade till klass och kön. Folkrörelserna banar väg för 1900-talets demokratiska genombrott. (CC BY).
Lyssna på Smuts, skit och sjukdom
Koleran 1834
En dödens stämning rådde i staden. Kyrkorna stod öppna och folk strömmade dit för tröst. Många flydde, en medicinare på väg till Göteborg berättar hur han långt inne i landet mötte flyende göteborgare. Själaringning i kyrkklockorna hördes från morgon till kväll, den inställdes den 6/8. Gatorna var mest tomma. De som gick ut hade trots sommarhettan ytterkläder för att inte bli avkylda. På gatorna röktes tre gånger dagligen med brinnande tjärstickor i en järnpanna med salpeter. Inomhus röktes sedan någon sjuk eller död fraktats bort.
Källa: Öberg, Lars ”Koleraepidemin i Göteborg” (1984).
Lyssna på Koleran 1834
Sterilisering av tuberkulosprov - sjuksköterskan Hedvig Andersson
Steriliseringen av lombalrör och burkar för TBC-prov var ett kapitel för sig. Före kokningen skulle de ha legat minst 24 timmar i svavelsyra i en kruka i källaren. Därefter ytterst noggranna genomspolningar och sköljningar, och sedan kokning och paketering. Allt för att avlägsna eventuella TBC-baciller från föregående prover. Detta bruk avskrevs först efter många år och lombalrören kom då att steriliseras på operationsavdelningen.
Källa: Kamratförbundet Sahlgrensringens intervju med sjuksköterskan Hedvig Andersson 1969-01-16, ur Medicinhistoriska museets samlingar.
Lyssna på Sterilisering av tuberkulosprov
När insulinet kom - sjuksköterskan Elisabeth Sandberg
Sockerpatienterna hade det väldigt svårt innan insulinet kom till. Dom fick ingenting annat och äta än fett fläsk och kål. Så kom insulinet. Man fick det i små förpackningar som man löste upp i vatten och kokte i ett provrör över en spritlampa och gav det i injektion. Och då blev patienterna väldigt lyckliga när de kunde få en bit bröd och en potatis. De var ju saliga.
Källa: Kamratförbundet Sahlgrensringens intervju med sjuksköterskan Elisabeth Sandberg 1981-09-27, ur Medicinhistoriska museets samlingar
