Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Gröna rummet

Bildcollage

Botare, bettlare och vanligt folk

Människor har alltid drabbats av sjukdomar och olyckor. Hur vården fungerar och hur sjukdomar och skador behandlas beror både på vilka kunskaper som finns och hur samhället ser ut. Långt in på 1700-talet finns ingen sjukvård som liknar den vi har idag. Det är ofta bara de som bor i städer som har möjlighet att få behandling av en läkare eller någon annan medicinskt utbildad person.
På landsbygden får människorna klara sig själva med den kunskap de själva har. Inne i städerna är det många gånger bardskärare, fältskärer eller andra med praktisk eller hantverksmässig utbildning som tar hand om olycksfall, skador och sjukdomar. Andra som utövar medicin har ingen utbildning alls. Fram till början 1800-talet finns bara ett litet antal utbildade läkare i landet. Från slutet av 1700-talet tar staten ett större ansvar för att organisera sjukvården, fler läkare utbildas och nya sjukhus grundas. (CC BY).

Lyssna på Botare, bettlare och vanligt folk


Alströmers lidanden
Under åren 1774–1782 försöker Claes Alströmer bota den förlamningssjukdom han drabbats av. Sjukdomen och behandlingarna beskrivs av hans personliga läkare Pehr Dubb i Clas Alströmers åminnelsetal från 1796. Talet är förkortat och språket förenklat:

Lyssna på Alströmers lidanden
Läs Alströmers lidanden (pdf)

Källa: Dubb, Pehr Åminnelse-tal, öfver cancellie-rådet och commendören utaf Wasaordern, samt kongl.
Vet. Acad. Ledamot högvälborne herr friherre Clas Alströmer upläst i k. Vet. Acad. Den 1 junii 1796
(1796)


Berättelser från hospitalet
I handlingar från Göteborgs hospitals äldre tid finns ibland små berättelser om de som tagits in och hur de haft det på hospitalet.

Erland Svensson
Erland Svensson Torstorp socken i Marks härad.  Född 1684. Intagen den 10/10 1737. Död 14/5 1740. Född i Ellekulla socken, Älvsborgs län. Enligt Torstorps sockenbor skall en ursinnig karl vid namn Erland Svensson i några års tid hava i raseri gått omkring i gårdarna och gjort skada såväl på kreatur som annat, och med hugg och slag illa hanterat och utdrivit både gammalt folk och barn, med hotande att sätta eld på deras hemvist, samt uti guds hus gjort förargelse.

Lyssna på Erland Svensson

Källa: Göteborgs rådhusrätt och magistrats handlingar före år 1900. Serie Gd 21 samt Gd 71. Handlingar angående hospitalet 

Ebba Berggren
Madam Ebba Bergren intagen 1711. Död 1755. Intogs på hospitalet 16/6 1711. Kostnaden för Intagning blev 500 Daler Silvermynt, och gavs av Generalskan Ranck, som då skulle vara för hennes uppehälle i hospitalet. Denna summa kunde hon använda för att få tex extra smör, ägg till påsk, rotfrukter, tyger med mera I maj 1722 blev hon åderlåten. Hennes rum var i Norra Kammaren, ett litet rum hon delade med tre andra. I rummet fanns 4 enkla sängar vardera ett skåp, ett fällbord och en spis. Hon fick permission 1730. Hon lämnade Hospitalet 1752 och avled 1754 av bröstsjuka, i Madame Britta Jordans hus vid Lilla Bommen i Göteborg. Efter auktionen på hennes egendom blev det kvar 115 Daler Silvermynt som tillföll hospitalet.

Lyssna på Ebba Berggren

Källa: Göteborgs rådhusrätt och magistrats handlingar före år 1900. Serie Gd 17 till Gd 22. Handlingar angående hospitalet

Elias Winterkorn
Magister Elias Winterkorn från Göteborg. Född 1679. Intagen den 13/5 1728. Död den 11/1 1758. En magister Winterkorn, som gärna velat hava brödet men ej köttet, och alltså mist bägge, vilket han i 23 år beklagat. Denna hade förgätit världen mer än sin latin. Hans tragiska öde började med den ordinarie innehavaren, kyrkoherde Wallerius, död 1715. Det var nämligen så att den fattige hjälpprästen fått löfte om det ledigvordna pastoratet, dock på ett grymt, men då för tiden inte ovanligt villkor, han skulle nämligen vara skyldig att konservera familjen, det vill säga gifta sig med änkan, Sara Walleria.
Dock brast han i denna skyldighet. Pastoratet gick honom ur händerna, och vad värre var, den inre konflikt som han genomgått, berövade honom förnuftets bruk. Han blev huvudyr och hade endast en klar tanke: Aldrig i livet gifter jag mig med Sara.

Lyssna på Elias Winterkorn

Källa: Stenström, Fritz ”Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen” (1923)

Göteborgs rådhusrätt och magistratshandlingar före år 1900. Serie Gd 22 och C1 1732-1860

Senast uppdaterad: 2023-12-20 08:09