Fotografiet visar syster Birgit som står och tänder ett ljus, kanske är det första advent.
Det här fotot är ett av många i våra samlingar som vi har skannat av och numera har i digital form tack vare ett årligt bidrag från Kamratförbundet Sahlgrensringen.
Med den stämningsfulla bilden önskar vi er alla en härlig december och juletid!
November 2011 Sphygmograph
Pulsmätare, enligt Robert Ellis Dudgeon (1820-1904). Omkring 1800-talets slut.
Apparaten ska vila mot insidan av handleden. De svarta remmarna ser till att den hålls på plats. Ett sotat papper, här ersatt med en blå pappersremsa, läggs mot rullen. Rullen drivs av ett urverk och den tunna ”skrivararmen” ristar in en graf på pappret som visar pulsslagen. Spännet saknas och en del detaljer skiljer sig från Dudgeons originalmodell.
I locket på apparatens ask står det Linderoth Kongl. Hofurmakare. Kanske är apparaten tillverkad av en av de tidiga kvinnliga urmakarna, Betty Linderoth (1822-1900) som var hovurmakare åt Oscar II.
Att känna på pulsen är något man gör både inom vården och till exempel om man idrottar. I stressiga tider som vid julklappshandel kan pulsen öka och då kan det vara bra att varva ner en stund.
Modell troligtvis från 1920-talet. Okänd tillverkare.
Tänder och delar av käken är löstagbara och gör nerver och rötter synliga. Tänderna markerade med nummer 12 är starkt angripna av karies. Den urtagna kindtanden visar hur tandens insida ser ut med pulpan som går ner i roten. I pulpan finns nerver och blodkärl. Där en del av käkbenet lyfts loss kan man se en ny tand på väg under den gamla.
Modellen är ovanligt stor med sina dryga 40 cm.
September 2011 Stöldgods
Diverse ortopediska instrument och verktyg.
Gåva från kriminalpolisen 1995. Enligt gåvohandlingarna är det föremål beslagtagna från brottslingar. Bland föremålen ses retraktorer som används vid bukoperationer, en märgspik för behandling av benbrott, spatlar, suturnålar, en trepanborr, en höftledsfräs och en höftprotes. Flera av föremålen är märkta Ort Op, alltså stulna från en Ortopedisk operationsavdelning.
Polisen lämnade inga upplysningar om i vilket sammanhang föremålen beslagtagits. Vem som stulit dem och i vilket syfte vet vi inte.
Augusti 2011 Intensimeter
Enligt Robert Fürstenau, 1920-tal.
Under strålbehandlingens tidiga år runt i början av förra seklet hade man svårt att ställa in rätt dosmängd. Många röntgenläkare provade strålstyrkan på sina egna händer, vilket kunde leda till svåra skador. Fürstenaus intensimeter var en av de första apparater som ersatte läkarens hud som mätinstrument. Den mätte mängden joniserad strålning med hjälp av en selencell. Mätfelen var dock stora och efterhand ersattes Fürstenaus intesimeter av mer exakta mätinstrument.
Juli 2011 Giktringar
P O Hellsunds patenterade giktringar.
Ringarna ansågs bota gikt och värk i fingrarnas leder. Just denna låda kommer från urmakaren N E Jönsson i Genarp. I ett brev från 1932 skickar Hellsund själv ett brev till Jönsson med frågan om han är intresserad av att bli återförsäljare av ringarna. I ett intyg senare samma år kan man se att 30 ringar till ett värde av 72 kronor skickats till Jönsson. I annonserna som publicerades i lokalpress vittnar bärare om god effekt. Bland annat en sjökapten i Karlshamn vid namn C A Nilsson som har haft stor hjälp av ringarna.
Juni 2011 Frenzels glasögon
Frenzel-brillor som de också kallas presenterades 1925 av Hermann Frenzel (1895-1967).
Glasögonen gör det möjligt att se ögats ofrivilliga rörelser, nystagmus. Nystagmus, eller ögondarrning kan orsakas av många saker. Den kan vara medfödd, bero på någon skada eller förändring i kroppen. Men den uppstår också om man är berusad, när man tittar på landskapet man passerar med ett tåg eller om man blivit yr av att snurra runt på en stol.
De två sladdarna kopplas till ett batteri och små lampor belyser ögonen så att undersökaren tydligt kan se rörelserna. Glasögonen används fortfarande idag.
Utrustning för elektroterapi. Glaskolvarna monteras i ett handstycke som kopplas till strömkällan. Kolven, vakuumapplikatorn, avger då elektricitet med låg strömstyrka och hög frekvens och spänning. Behandlingen beskrevs som allmänt hälsobringande, den krattliknande kolven skulle stimulera hårbotten för att motverka mjäll. Andra effekter som utlovades var till exempel lugnande av nerver, bättre sömn och ökad syrehalt i blodet.
April 2011 Reskontra för Lillhagens sjukhus
Bok över inköp som gjordes till Lillhagens sjukhus från 1932 och in i början av 1940-talet.
Innehållet visar vilken omfattande verksamhet sjukhuset var. Här redovisas inköp av stora kvantiteter som den 23 mars 1936 då man införskaffade 10 kilo raktvål, den 14 maj 1938 då man beställde 300 stycken tandborstar eller den 28 juli 1936 då inköpet av 8000 rullar toalettpapper gjordes. Men även mindre mängder som den 3 juli 1940 då det köptes ett par manstofflor. I reskontran finns också inköp av mat, byggmateriel, kläder, medicinska tjänster och kirurgiska instrument nedtecknade.
Mars 2011 Gipssax
Enligt Max Stille.
Redan för mer än hundra år sedan såg gipssaxarna ut på det här viset. Och de som har besökt en ortopedklinik under vinterns halka kan vittna om att de ser likadana ut än i dag.
Själva konstruktionen har sitt ursprung i en trepanationstång. 1896 utvecklade Max Stille en tång som kunde användas för att klippa i det hårda skallbenet. Tången gjordes på beställning av kirurgen Karl Peter Dahlgren som efterlyste ett instrument som var mer skonsam än sågen vid öppning av skallbenet. Den kraftiga saxen visade sig också bra lämpad för att klippa i gips och med några mindre förändringar kunde den marknadsföras som en gipssax av företaget AB Stille Werner.
Februari 2011 Violrot
Två bitplattor av violrot.
Såldes förr på apoteken då de ansågs bra att tugga på vid tandsprickningsåldern. Lägg märke till de borrade hålen som gjorde det möjligt att fästa roten i ett snöre.
Violroten, rhizoma iridis, är rotdelar till den florentinska Irisen. Den torkade roten doftar viol och har därifrån fått sitt namn. På grund av doften används den idag vid tillverkning av parfymer.
Januari 2011
Tidigt 1900-tal.
Dr Sloan’s liniment används och säljs än i dag. Amerikanen Earl Sloan (1848-1923) marknadsförde och sålde linimentet, från början faderns hästliniment, som enligt annonserna fungerade lika bra på djur som på människor. Det verksamma medlet Capsaicin är en av de aktiva ingredienserna i chilipeppar och används i flertalet smärtlindrande salvor och krämer.
