2023

Juni: Medicinhistoriska museet

Maj:Två diktafoner

Månadens föremål är två diktafoner av märket Grundig Stereonette som har använts på Lillhagens sjukhus. Modellen Stereonette började tillverkas under 1950-talet och blir mycket populär inom offentlig förvaltning på grund av hur robust den är. Den äldre varianten spelar in med hjälp av ett rullband och den lite nyare modellen från 1970-talet använder sig av kassettband.
I mitten av 1990-talet börjar de analoga diktafonerna att ersättas av digitala motsvarigheter. Efter drygt tjugo år lämnar modellen ”Stereonette 2010” sin tjänst och blir museiföremål med en notering på diktafonens baksida:

”Enligt reparatören är det ej lönt att reparera denna maskin någon mer gång. 18/10 -94”

April: Schackspel 

Månadens föremål är ett schackspel från arbetsterapin vid Lillhagens sjukhus. Figurerna är handgjorda, målade och lackade. Arbetsterapi inom psykiatrivården har en lång historia. Från början får de intagna på hospitalen arbeta för att hospitalet ska få inkomster och vara självförsörjande. Att hålla de intagna sysselsatta har också en uttröttande och lugnande effekt.

Under 1800-talet börjar arbeten som patienter sätts i kallas sysselsättningsterapi. När industrialiseringen ökar i samhället kring sekelskiftet 1900 får arbetsterapin högre krav på arbetsdisciplin och resultat. Det finns tankar om att kunna återanpassa psykiskt sjuka till arbetslivet (framför allt fabriksarbete) och mycket av det som tillverkas inom arbetsterapin sjukhusen säljs. Under 40-talet kommer nya tankar som fokuserar på patientens kunskaper och intressen. Fokus ska inte längre ligga på resultatet utan på patientens individuella utveckling.

Mars: Undervisningsmaterial

Kastrullen på bilden är från en låda med undervisningsmaterial som användes vid undervisning av sjuksköterskor på Sahlgrenska sjukhuset. Förrådsföreståndarinnan och museigrundaren Ingeborg Kastman har både samlat in och märkt upp hur varje ”skräckexempel” användes i undervisningen. Här finns kvicksilvertermometrar som hanterats fel, gummihandskar som åldrats, plast som smält vid felaktig hantering och sjukvårdsutrustning som glömts kvar på gasspisen vid sterilisering.

Ingeborg Kastman var själv sjuksköterska och hade i sin anställning som förrådsföreståndarinna ansvar för inköp och hantering av inventarier till sjukhuset. Hon hade en god inblick i hur vardagen såg ut som sjuksköterskeelev och vad som kunde gå fel i det dagliga arbetet. När engångsartiklar infördes och arbetsmoment automatiserades under 1960-talet hamnade undervisningsmaterialet på Medicinhistoriska museet. Även om hon kunde se de hygieniska fördelarna med engångsartiklar finns en kritik mot den nya tidens slit och slängsamhälle.

”Dylik vård undervisning bedrives ej mera. Allt arbete med vård av material… överlåts till specialister… Nästan allt är för engångsbruk. Kastas.. Förintas..”

Februari: Fotreglage till tandläkarborr 

Månadens föremål är ett fotreglage till en tandläkarborr från 1940-talet. Under tandläkarnas tidiga historia är borrarna handdrivna och långsamma. I slutet av 1800-talet uppfinns den pedaldrivna borren och tandläkaren kan trampa upp farten till 800 varv per minut. När de elektriska borrarna slår igenom i början på 1900-talet ökar hastigheterna. Tandläkarborren från Ritter når 10 000 varv per minut. Modellen finns kvar i bruk fram till 1960-talet då den ersätts av snabbare borrar. Moderna lågvarvsborrar har en hastighet på omkring 40 000 varv per minut och högvarvsborrar 500 000 varv per minut.

Det svartvita fotografiet är taget 1946 i den nybyggda Bräckeskolan som har egen skoltandvård i byggnaden. Samma år som fotografiet tas lanseras Xylocain, ett nytt snabbverkande bedövningsmedel och patienterna behöver inte uppleva att tandläkaren börjar borra innan bedövningen verkar lika ofta som tidigare.

Januari: Matvärmare

Månadens föremål är en matvärmare som kommer från läkarnas matsal på Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset. Värmaren fylldes med hett vatten och locket placerades över tallriken för att hålla maten varm för den jourhavande läkaren. Maten på Sahlgrenska sjukhuset var, framför allt under 1930-talet, känd för att hålla en mycket god kvalitet. På kvällarna dukades det fram en kall supé och många läkare hade som vana att gå förbi matsalen på väg hem till sin bostad som låg på sjukhusområdet. Fram till 1935 fanns sex läkarbostäder i den dåvarande tuberkulospaviljongen och det fanns även läkarbostäder i Per Dubbshuset. Under 1930- och 1940-talet flyttade allt fler läkare ut från sjukhusområdet men sjuksköterskor och elever bodde kvar inom området fram till 1950-talet. Från 1960-talet och framåt var det inte längre vanligt för elever och personal att bo inom sjukhusområdet.

Matvärmaren från läkarnas matsal kasserades under 1940-talet och hamnade så småningom i museets samlingar.

Senast uppdaterad: 2023-06-02 12:20

Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?

Ta kontakt med webbansvarig här

• Lämna en synpunkt om webbsidan via ett kontaktformulär
  Förnamn Efternamn

  Meddelande *

  E-post *

  Telefonnummer

  Skicka kopia på meddelandet

  Jag vill ha svar

Dela gärna denna sida via:

---