Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

2021

Mars: Garntest 

garn i gröna nyanser
Fotograf: Anna Stow

Månadens föremål är ett test som använts för att undersöka färgseende och upptäcka färgblindhet. Det går i korthet ut på att testpersonen utifrån ett stort antal små garnhärvor ska identifiera och koppla ihop garner som har samma färg men olika nyanser. Färgblindhet, eller defekter i färgseendet, förekommer i olika former och beskrevs vetenskapligt för första gången 1794 av Johan Dalton (1766-1844) som själv led av deuteranopi, ett tillstånd som innebär svårighet att se och därmed skilja mellan rött och grönt och de färger som har element av dessa i sig. Det är den vanligaste formen.

I Sverige utforskades färgseendet av fysiologen Frithiof Holmgren (1831-1897) och det var han som så småningom kom att utveckla garntestet. En järnvägsolycka i Lagerlunda år 1875 fick betydelse för Holmgrens forskning. Vår konservator Anna Stow berättar bland annat mer om den kopplingen i denna lilla film:

https://youtu.be/7R0ye-t6CAs

De tester som används idag utgår oftast ifrån bilder uppbyggda av punkter eller större prickar där mönster framträder i en eller flera färger som avviker från resten av pukterna.

Februari: Ronneby järnvatten

flaska med etikett
Fotograf: Anna Stow

Efter det att Sveriges första hälsobrunn, Medevi Brunn, hade upptäckts i slutet av 1600-talet blev det, allra främst bland societetsfolk, populärt att "dricka brunn" och brunnsorter anlades på flera ställen över landet. En surbrunn är en brunn där vattnet är naturligt kolsyrat. Detta vatten ansågs starkt hälsobringande, om halten av mineraler såsom järn var hög var det extra nyttigt. Brunnskuren genomgicks ofta i sällskap och pågick i dagar eller till och med veckor, där nytta och nöje förenades. Den kunde kombineras med andra slags kroppskurer och flera brunnsorter utvecklades under 1800-talet till kurorter. När läkarvetenskapen revolutionerades och den etablerade medicinens metoder förbättrades i slutet av 1800-talet började populariteten avta och brunnsdrickning som företeelse försvann gradvis under första hälften av 1900-talet. Vatten från etablerade hälsokällor fortsatte däremot att tappas och säljas på flaska.


Vårt järnvatten kommer från Ronneby brunn i Blekinge där en surbrunn upptäcktes 1705. Vattnet är tappat från Berzelii källa, namngiven efter ”den svenska kemins fader” Jacob Berzelius som 1827 analyserade Ronnebys vatten och upptäckte att det hade höga halter av järnsulfat och alun.  I en annan variant som såldes på flaska tillsattes lite arsenik till det järnhaltiga vattnet. Ronneby arsenikvatten avregistrerades av FASS 1955. Ronneby brunn finns idag kvar som kurort.

Januari: Växtkruka

Brunmålad keramikkruka med ringar
Fotograf: Anna Stow

Årets första månadens föremål är en brunmålad keramikkruka för växter som stått på Sahlgrenskas kirurgiska poliklinik. 

Fotot nedan är tagen på polikliniken år 1924 och visar krukan på ett bord mitt i rummet med en flockblommig växt i sig, kanske en hortensia? Enligt notering stod den också under en period på piedestal med en mindre solfjäderspalm i sig.

Svartvit bild från kirurgiska polikliniken Sahlgrenska 1924

Mängder av blommande och gröna växter och inte minst stora palmer var ett tidstypiskt inslag i Sahlgrenskas korridorer och allmänna utrymmen under sjukhusets tidiga historia i Änggården. Enligt museigrundaren Ingeborg Kastman göddes sjukhusets palmer på flera avdelningar med ricinolja, genom att en grop gjordes med en penna där oljan sedan hälldes ner i jorden.

Svartvitt foto av dagrum på Sahlgrenska, 30-tal

Dagrum, 20-talet

Svartvit bild av sjukhuskorridoren, 30-tal

Korridor, 30-talet

 

Senast uppdaterad: 2021-02-28 23:06