Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

2020

Maj: Patientskor i pojkstorlek 1930-tal

Svarta skor i pojkstorlek

Skosulor som visar att det är olika storlek på höger- och vänstersko

Under 1930-talet ingick även skor i de speciella patientkläder som fanns på sjukhusen. När bakteriologerna uppmärksammade att skorna inte kunde rengöras på samma sätt som kläder uppmanades patienterna att ta med sig sina egna skor. Pojkskorna som kommer från centralförrådet samlades in av museets grundare Ingeborg Kastman som under en period även var föreståndare för Centralförrådet. Hon skriver 1960:

”Dessa skor köptes i början på 1930 talet till barn på Ögon- eller Öronavdelningen. Alla patienter använde sjukhusets kläder, även skodon, som inte kan göras rena på något sätt som kan godkännas av bakteriologerna, helst icke skulle vandra mellan ene patienten och den andra mellan den ena pojken till den andra. Man har uppmanat patienterna att medföra egna fotbeklädnader. Barnen kunde ju alltid klara sig med morgontofflor. Ofta såg vi pysar med alldeles för stora skor där de kommo kanande i de långa stenlagda korridorerna”

Pojkskorna är i olika storlekar, högerskon i storlek 30 och vänsterskon i storlek 29.

 

April: Skyddsdräkt från Göteborgs epidiemisjukhus

Skyddsdräkt från Göteborgs epidiemisjukhus

Den här skyddsdräkten i form av en anorak, med huva och långa ärmar var till för personal på Epidemisjukhuset i Göteborg och användes under 1920-talet. Det första epidemisjukhuset i Göteborg kom till efter de stora koleraepidemiernas tid. Under koleran fanns tillfälliga epidemisjukhus, mest känt är det så kallade Möllerska plantaget som låg vid dåvarande Breda vägen i det som idag är Linnéstan. Tjugo år efter den sista koleraepidemin öppnade Göteborgs epidemisjukhus 1886 i Annedal. Epidemisjukhuset låg på samma plats fram till 1970.

Skyddsdräkten är tillverkad i oblekt linne och är stämplad GEp (Göteborgs Epidemisjukhus).

 

Mars: Mediciner och instruktioner vid händelses av kolera

Koleramedicin
Skrift kolera

Månadens föremål är ett etui med sex olika mediciner mot kolera. Den öppnade flaskan närmast i bild innehöll grundämnet koppar (Cuprum).

Under den första halva av 1800-talet hade inte bakteriologin fått sitt genombrott och synen på smitta handlade dels om kontaktsmitta (kontagium) och dels om att smitta spreds via dålig, illaluktande luft (miasma). Som skydd mot kolera utfärdade Kunglig Majestät olika föreskrifter om vad som skulle göras vid ett utbrott. Skyddsåtgärderna handlade bland annat om att sätta utländska skepp i karantän vid misstänkt smitta och att behandla lasten med olika former av rök för att ta kål på eventuella smittor.
När sjukdomen brutit ut i Göteborg eldades det med svavel, tjära och salpeter på torgen för att förstöra miasman i luften. Mängder av olika verkningslösa mediciner mot kolera såldes.

Vid det första kolerautbrottet som drabbade Sverige i augusti 1834 dog omkring 12 000 personen. Sjukdomen drabbade Göteborg först och spred sig sedan vidare i landet.

 

Februari: Broscher från centraltvätten

Broscher

Under 1960-talet fick sjukvårdsbiträden och andra yrkesbiträden en brosch som symbol för genomförd utbildning. Då utbildningarna var lite kortare och inte hade samma historiska tyngd som exempelvis sjuksköterskeutbildningen hade bäraren antagligen inte samma relation till den. Månadens föremål visar ett antal kvarglömda broscher upphittade på Sahlgrenskas centralltvätt. Katalogkortet med överskriften ”Ur sjukbroschfloran 1964” ger följande information:

Alla genomgångna kurser, längre eller kortare, bruka manifesteras med ett märke eller en brosch. Detta är en rad dylika som upphittats på Centraltvätten, då de legat kvarglömda på rockar eller klänningar.

Och vidare:

Vi har beräknat att minst 12 märken glömmas varje vecka och många blir aldrig efterfrågade!!!

Om ingen hörde av sig så slängdes broscherna vanligtvis efter något år. På bilden syns de broscher som räddats kvar på museet. Det är en blandning av sjukvårds- och sjukbiträdesbroscher, laboratorie-, barnsköterske-, sjukgymnast- och köksföreståndarinnebroscher.

 

Januari 2020: Rörpost

Skylt angående vem som får hantera rörposten
Personal som arbetar med rörposten

Rörpost, ett system som med hjälp av lufttryck snabbt skickar en behållare med innehåll (patron) från en station till en annan. För att patronerna skulle hamna rätt gällde det att ställa in rätt nummer. Om trycket i systemet var för lågt kunde det hända att patronen inte kom dit den skulle. Då fick rörpostmannen se till att den skickades igen. Att rörpostsystemet kunde orsaka problem om det inte användes på rätt sätt är tydligt av den skylt som skänktes till museet 2019.

Rörpostsystem används fortfarande inom sjukhus och andra stora verksamheter som snabbt behöver skicka fysiska dokument eller andra föremål inom området. Att man inte skickar vad som helst, eller hur som helst gäller fortfarande…

Bild 1. Uppmaning från Sysslomannen
Bild 2. Rörpostmannen bild från ”Centralkomplexet på Sahlgrenska sjukhuset” (1959)

Senast uppdaterad: 2020-05-05 10:34