2013

December 2013
Grytinsats för kokning av lutfisk

Månadens föremål är en praktisk grytinsats för kokning av lutfisk som kom till användning i köket på Holtermanska Sjukhuset i Göteborg under 1900-talets första hälft.

Lutfisk har använts som festmat i Sverige i mer än 500 år. Den ansågs vara en fettsnål mat under fastan. Idag vet vi att den också innehåller hälsosamma vitaminer och mineralsalter. På 1700-talet började man luta fisken långa. Uppfinningsrikedom var stor när det gäller själva tillagningen. Idag använder vi oss av flera traditionella recept beroende på var i Sverige vi bor. Numera äter vi lutfisk huvudsakligen till jul, förr i tiden var det en klassisk festmat under bröllopsfiranden, begravningar eller vid andra högtider.

På Anna-dagen, den nionde december läggs lutfisken i blöt för att lutas med soda och kalk. Då blir den klar för sköljning och tillagning lagom till julfirandet.

November 2013
Enarmsvåg

Enligt Westphal

Westphals våg är en analog enarmsvåg för bestämning av vikt respektive densitet av vätskor. Grundprincipen baseras på två fysikaliska lagar, Arkimedes lyft- och hävstångsprincip. Lyftprincipen innebär att en kropp som nedsänks i vätska påverkas av en lyftkraft som är lika stor som den undanträngda vätskans tyngd. Hävstången använder mekanikens gyllene regel: "Det man vinner i kraft förlorar man i väg". På en enarmad hävstång finns den påverkande och den resulterande kraften på samma sida om vridningspunkten.

Vågen konstruerades av fysikern Wilhelm Heinrich Westphal (1882-1978) i början av 1900-talet. Den tillhörde fram till 1970-talet standardutrustningen i apotekslaboratorier och användes regelbundet. Moderna efterföljare är digitala precisionsvågar. Den här vågen är ett av de tidiga exemplaren, något man kan se på dess tidstypiska utförande i guldlackerad mässing med tillhörande förvaringsbox av ädelträ. Vågen skänktes till museet 2013.

Oktober 2013
Ampullbrytare

Ampullbrytare från 1950-talet, patenterad av kemikalie- och läkemedelskoncernen Merck i Darmstadt, Tyskland. Den kan fällas ihop för att få plats i en läkarväska. En ampull är en liten avlång glasbehållare med tillsmält hals, för kemiskt rena preparat, speciellt insprutningsvätskor, som skall bevaras sterila. För att öppna en ampull används i regel en liten såg. Då detta kunde medföra olyckor med glassplitter utvecklades andra typer av öppnare. Dagens ampullöppnare består av skyddskåpor i plast för att bryta av ampullspetsen på ett säkert och smidigt sätt. 

September 2013
Timglas

Detta timglas kommer från Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg och är tillverkat på kontinenten i början av 1900-talet. Timglas (även kallade sandur) var förr populära bland barnmorskor och användes för att räkna moderns och fostrets hjärtslag under en viss tid. Noggrannheten var dock starkt begränsad. Timglaset består av två glasrör som smälts samman.

Augusti 2013
Massageapparat "Auto-vibrator"

Enligt Dr. J. C. Johansen

Mekaniska massageapparater har funnits sedan mitten av 1800-talet. Med hjälp av rytmiska vibrationer hoppades man kunna bota en rad olika åkommor, exempelvis även migrän (se illustration ur instruktionsboken från 1907).

Numera används vibrationsmassage främst vid nackvärk och muskelspänningar och är flitigt förekommande inom alternativmedicin, som reflexzonterapi, reflexologi och shiatsu-massage. Dagens massageapparater är batteridrivna och utrustade med gummiklädda stavar, dynor eller selar som är skonsamma för hud, muskler och leder.

Juli 2013
Skärmaskin för fjäderpennor

De första bläckpennorna gjordes av gåsfjädrar, som tillskars efter blötläggning och härdning och sedan doppades i bläck medan man skrev. 1809 patenterade Joseph Bramah (1748-1814) en liten skärmaskin för fjäderpennor. Den här skär-maskinen har tillverkats av L. Mathieu i Paris och användes flitigt av en privatläkare i Göteborg under 1800-talets första hälft. Maskinen består av ett stansverktyg av härdat stål och mässing med ett skaft av ebenholts samt en kniv för finputsning. Fjäderpennan har använts som skrivdon sedan 300-talet men ersattes i mitten av 1800-talet av stålpennan som i sin tur ersattes under 1930-talet av reservoarpennan och senare under 1950-talet av kulspetspennan.

Juni 2013
Retort

En retort, från latinets vas retortum (bakåtvridet kärl), är traditionellt en enkel destilleringsapparat av glas, keramik eller metall i varierande storlek. Den vätska som skulle destilleras placerades i kolven som i sin tur värmdes på underifrån. Den del av vätskan som förångades snabbast rörde sig upp till halsen och kondenserades på dess svala insida. Eftersom halsen är nedåtböjd rinner kondensatet inte tillbaka till kolven utan ut genom mynningen där den kan samlas upp.

Retort förknippas idag med gamla apotek (t.ex. parfymtillverkning) och alkemistkammare där den flitigt användes för destillation av eteriska oljor respektive hemliga försök att framställa guld.

Kärlet har anor från medeltiden. Museets glasretorter användes i början av förra seklet för analyser på Sahlgrenska Sjukhusets laboratorium. Inom industrin används fortfarande destilleringsapparater vid framställning av kemiska produkter, dock då i betydligt mer komplicerade former än retorten.

I reproduktionen av målningen Laboratorio d’alchimia av Giovanni Stradano (Jan Van der Straat) från 1570, ser vi ett större antal retorter och hur de kom till användning. Originalmålningen återfinns idag på Palazzo della Signoria i italienska Florens.

Illustrationen är hämtad från boken Das buch zu distillieren av Hironymus Brunschwig, Strassburg 1505.

Maj 2013
Elektromekaniskt mörkrumsur 

För några månader sedan hittade vi en mystisk apparat i magasinet. När man ansluter den till elnätet och sätter igång den så rör sig visaren, långsamt, långsamt. Helt plötsligt låter den ploink och en knapp skjuts ut, lite senare ploink igen och ytterligare en knapp skjuts ut. Och så håller den på. Efter kontakter med Philips-museet i Eindhoven i Holland som sedan ledde vidare tillbaka till Göteborg och en nittioårig röntgeningenjör som arbetat på Sahlgrenska sjukhuset, så vet vi nu vad det är.

Detta mörkrumsur utvecklades av Björn Selldén och Erik Lövgren för Philips i början av 1950-talet i Göteborg och användes vid manuell framkallning av röntgenfilm fram tills dess att automatiska framkallningsmaskiner slog igenom. Efter att filmen exponerats lades den i en tank med framkallningsvätska. Efter ett kort stoppbad av vatten och ättiksyra lades filmen i fixernatron (natriumtiosulfat löst i vatten). Efter det sköljdes filmen i ett vattenbad och hängdes upp till tork. Ofta anställdes synskadade för att utföra arbetet. Utrustningen användes på många av landets sjukhus men har idag fallit i glömska.

April 2013
Inhalationsapparat

Denna inhalationsapparat av grönmålad bleck ska ha använts av doktor Westring i början av 1800-talet. Vatten innehållande eteriska oljor värmdes i plåtkärlet och ångorna steg upp genom röret och in i patientens andningsvägar. Att ge läkemedel genom inandningsluften är idag en vanlig behandlingsform och det finns många olika sorters metoder att göra detta, som pulverinhalatorer, inhalationsaerosoler och nebulisatorer.

Mars 2013
Brännvin och salt

Ett återkommande fenomen i medicinhistorien är universalläkemedlet, ett ämne eller en behandling som påstås bota de mest disparata krämpor och sjukdomar och vars förträfflighet predikas av starkt engagerade anhängare. Ett av de mer udda exemplen är blandningen av brännvin (brandy) och salt som enligt köpmannen William Lee var effektivt mot bl.a. frossa, värk, gikt, reumatism, lungsot, lunginflammation, astma, hjärninflammation, yrsel, slaganfall, ögoninflammation, dövhet, gulsot, gallsten och mycket, mycket mer. Boken är en faksimilutgåva från 1962 av originalet från 1848.

Februari 2013
Schiötz tonometer

En tonometer (av grekiskans tonos "spänning") mäter spänning eller tryck och används ofta av optiker för att bestämma vätsketrycket inne i ögat. Den norske oftalmologen Hjalmar Schiötz uppfann 1905 denna tonometer som placerades direkt på hornhinnan, vilket var smärtsamt och krävde bedövning. Numera görs mätningen smärtfritt med en lätt luftpuff, som sedan läses av elektroniskt.

Januari 2013
Syster Majas bröstpump

Modersmjölk innehåller många ämnen som är bra för det nyfödda barnet. Det uppstår dock lätt problem med amningen. Ett vanligt hjälpmedel vid amningsbesvär är en bröstpump. Den här bröstpumpen konstruerades av innovatören Einar Egnell. Den testades under andra världskriget på Södersjukhuset i samarbete med sköterskan Maja Kindberg, därav namnet "Syster Majas Bröstpump".