Historisk källkritik

En källa kan vara ett samtida föremål eller ett fotografi från tiden, då kallas det för en kvarleva. En skriven eller muntlig berättelse kallas för en berättande källa. Det är vanligt att dela upp källor i kvarlevor och berättande källor.

Källor brukar delas upp i primärkällor, sekundärkällor eller tredjehandsinformation. Ibland kallas det för förstahands- andrahands- och tredjehandskällor.

Vad som är en primärkälla beror på vad undersökningen handlar om. Därför är det viktigt att vara tydlig med vad det är som undersöks och hur undersökningen går till.

Vid en undersökning är det bra att undersöka vilka källor som finns och vilka svar som går att få från dem. Är det en bra källa för undersökningen? Vilka svar går det att få från källorna? Det här brukar kallas för representativitet och används för att avgöra vilka källor som ska användas i undersökningen.

För att få svar på grundläggande frågor om källan är det viktigt att ta reda på vem som står bakom källan, när i tid som källan kom till och i vilket syfte (det vill säga varför den skapades).

Genom att svara på de frågorna går det att bedöma hur mycket det går att lita på källan. Det kan handla om författarens position eller kunskap i ämnet och om det finns något speciellt skäl att (medvetet eller omedvetet) vinkla berättelse åt något håll, det vill säga vilken tendens källan har. En källa som nedtecknas kort efter att händelsen inträffat är ofta bättre än en källa som nedtecknas långt efteråt.

Ofta används flera olika källor, ju fler oberoende källor som berättar samma sak desto större är händelseförloppets trovärdighet. Därför är det viktigt att bedöma om en källa är oberoende eller om den är beroende av en eller flera andra källor. En annan viktig fråga är att avgöra är om en källa är äkta eller om det är en förfalskning.

De här frågorna kan sammanfattas i de källkritiska kriterierna om: äkthet, närhet (i tid), beroende och tendens.

Uppgift: Följ Sahlgrenska sjukhusets historia och titta på de länkar som finns i anslutning till sjukhuset olika placeringar i Medicinhistoriska kartan.

1. Undersök de länkar som finns i anslutning till Sahlgrenskas fyra historiska sjukhusplaceringar. Jämför länkarna. Är det i huvudsak primärkällor, sekundärkällor eller tredjepartsinformation?
   Skriv upp olika typer av källor som finns kopplat till de fyra sjukhusen.
   
   
2. Utgå från en källa som är länkad till sjukhusen. Vad är det för typ av källa? Är det en kvarleva (exempelvis ett föremål) eller en berättande källa? Vilken typ av information går det att få från källan?
   
   
3. Undersök källorna kopplade till Sahlgrenska sjukhuset noggrannare. Använd dig av de källkritiska kriterierna äkthet, närhet, beroende, tendens. Ge exempel på hur en källa kan användas som primärkälla.
   
   
4. Jämför källorna ”Årsberättelser, Göteborg Lasarett och Kurhus (1892)” https://sok.riksarkivet.se/Register/Vardomsorg/1340, avsnittet om stadens kurhus i "Staden Göteborgs historia och beskrivning" av P.A Granberg (1815) http://runeberg.org/paggbg/2/0059.html och "Göteborgs stads hälso- och sjukvård" av Karl Johan Gezeius (1923)  http://runeberg.org/gbg1923/0367.html
   
   ­­­Vad är det för slags källor?
   Vilken information går det att få från källorna?
   Bedöm källorna efter äkthet, närhet, tendens och beroende.